Indiens dotter

Jag vill verkligen göra en triggervarning här; ämnet vi pratar är våldtäkt, sexuellt våld och våld mot kvinnor.

Eftertexterna till dokumentären Indiens dotter som visades i Dokument utifrån i SVT sent igår kväll har precis slutat rulla i min datorskärm. Jag har inga ord längre, bara en klump i halsen och ont i magen.

"23-åriga Jyoti Singh våldtogs av sex män i flera timmar. Hennes skador var så allvarliga att hon dog 13 dagar senare. Fallet har väckt protester över hela världen och männen är dömda till döden. Reportern Leslee Udwin intervjuar anhöriga och gärningsmän för att första hur det kunde gå så illa och varför Indien inte kan stoppa epidemin av våld mot kvinnor." [Saxat från SVTplay]

Bilder och fraser från dokumentären går runt, runt, runt i min skalle. Ilskan, sorgen och uppgivenheten som väcktes har gjort mig helt matt. Om du ska se dessa 56 minuter (ja, jag sa "om" - tänk igenom det noga först.) så bered dig på smärta och känslor av maktlöshet, men också ett ärligt och rakt porträtt av hur våld mot kvinnor skapas och vidmakthålls. Bered dig på att se en andra sida av förövare, att se en nyanserad bild av hur samhällets strukturer skapar våld, snarare än den "enkla" tanken att alla våldtäktsmän är monster utan känslor och medvetande. Om du känner dig redo att se Indiens Dotter finns den här.