Förlåt mig vänner, men nu blir jag nog lite bitter igen. Nyår är i min mening nästan lika överskattat som julen, och det märks på humöret. Noll sömn, noll matlust och noll social, men jag tänkte ändå ge mig på ett försök att se det fina.
2011 var året...
- när jag bestämde mig på riktigt för att bli pastor
- när jag bestämde mig för att bli frisk
- när jag ständigt fick påminnas om hur mycket jag älskar och saknar min vän agnes
- när jag och den vackraste mannen på jorden friade till varandra (jepp, båda två friade, var sin gång)
- när vi bestämde oss för att vi ville ha barn
2012 är året...
- när jag går in i nästa församlingstjänst
- när jag går in i nästa fas av behandlingar
- när jag får träffa min vän agnes igen
- när vi äntligen får gifta oss och bli ett på riktigt
- när vi blir föräldrar till världens vackraste lilla unge
Även om det inte är vackert precis just nu, så blir det alltid vackrare imorron. Jag längtar tills imorron. Längtar alltid tills imorron.
Tufft år men har såå många fina minnen med dig! Allt från en eftermiddag med fika från espresso house som tas till en tom vrå i kyrken, till att ha djupa samtal under promenad i din skog. Utan dig hade jag aldrig vart där jag är nu. Vi har räddat varandra mer än en gång. Hoppas på ett underbart 2012! Det tror jag absolut det blir! <3
SvaraRaderaFINFIN BLOGG!
SvaraRadera