en kväll som denna

Ihopkrupen i en soffa i vårt nya vardagsrum med Lost in Austen i bakgrunden börjar det äntligen sjunka in att vi har flyttat, än en gång, och vi har hamnat längre bort än jag nog egentligen förstått. Men, bättre kunde vi inte haft det. Kräm och sylt tillverkas på löpande band, katten är överlycklig över att få springa ut och in som han vill, Vättern övertalar oss till bad varenda dag, och ett som pricken över i har vi äntligen en fungerande symaskin.

Gud är sannerligen god.

Men, en dålig sak, är att snart åker Äg till USA, och lämnar mig för ungefär tusen år. Man kan undra hur man klarar sig utan sin bestevenn ett helt år, men jag antar, att vi kommer lära oss.