Så drabbades jag av inspiration igen. Äntligen. Det är mycket som hänt sedan sist, mycket jag vill dela med er - men det måste nog få komma lite efter hand, annars blir det här en hel roman.
Ni vet ju att jag är bra på att byta fokus i mitt bloggande lite nu och då - vilket gör att mina läsare aldrig har varit och aldrig kommer bli särskilt många, men det gör mig ingenting. Nu byter jag fokus igen. Eller, det var inte riktigt sant. Sanningen är att det är längesedan jag berättade någonting för er, och på den tiden har mycket hänt - jag är den samma, skriver om samma saker och lever samma liv, men ni har blivit utan en del av sammanhanget.
Jag är gift med en militär. Det känns lite sådär - jag övar mig ständigt i att komma närmare pacifism, men uppenbarligen älskar jag honom mer än jag älskar mina ideal; nog för att det blir många och hetsiga diskussioner, men det är ändå vi. Förresten hade vi förmodligen diskuterat häftigt om något annat om inte det här vore det naturliga ämnet, så det kanske är bra. Jag och Jael har äntligen fått flytta ihop med Richard igen - det var jobbigare att bo isär än vi hade trott och föreställt oss, så nu bor vi sedan ett par månader tillbaka i ett hus vi hyr vid Bottensjöns strand i Karlsborg.
Att flytta tillbaka hit är det bästa vi har gjort. Jael går på dagis och genomälskar det, Richard trivs hur bra som helst på jobbet och jag gör allt jag kan för att leva normalt - och vet ni? Det går faktiskt ganska bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar