fredag 4 januari 2013

när man blir lite äldre

Häromdagen satt vi och lyssnade på relationsrådet i Krister i P3, och då fick jag lära mig något viktigt. De pratade om en person som blivit dumpad på självaste nyårsafton, och hen undrade hur hen någonsin skulle kunna fira nyår igen. Jag lyssnar sällan med mer än ett halvt öra på relationsrådet, men den här gången fick panelen mig att tänka till och fundera i flera dagar. Råden var många, men en sak satte sig fast i mitt huvud, stenhårt. Sluta inte fira på grund av en dålig upplevelse, för den där äckligt hemska dagen kommer aldrig komma tillbaka igen.

I elva år har jag låtit bli att fira. I elva år har jag under veckor i förväg byggt upp ilska och gråt. I elva år har jag låtit en av de värsta dagarna i mitt liv fått styra mig. Nu får det faktiskt räcka.

I år ska jag fylla år.

Men vänner, jag behöver er hjälp. Det är inte så långt kvar, och jag vet inte riktigt hur man gör. Hur gör man för att fira sin inte särskilt speciella 22-årsdag?

3 kommentarer:

  1. Du ska fira, för det är du värd! Du är värd att hyllas och uppmärksammas, för du är en alldeles fantastisk liten människa!

    SvaraRadera
  2. Man ägnar dagen åt det man tycker allra bäst om att göra! oavsett om det är att ha kalas, äta tårta och ha en fiskedamm åt sig själv. (man får lov till det även när man blir äldre;) ), eller om man vill gå ut och fira på krogen, eller med familj och massa mys, god mat och pyssel! :D
    helt enkelt det som gör en som allra mest glad och sådär sprallandes lycklig!

    SvaraRadera
  3. JIPPI! Du har fattat grejen, ingen eller inget ska få ta över någon dag. Som nyår, kan va helt tråkigt och misslyckat för att man har massa förväntningar och sen slutar med att stå frysandes och titta på några fjuttiga raketer utan att få någon nyårspuss. Eller så kan man skita i allt vad festligheter heter och köra på jeans och linne och sen dansa på en strand hela kvällen! Enligt mig ett väldigt bra nyår, men som hade kunnat vara vilken annan dag som helst. Så din födelsedag är helt klart värd att firas, eller att vara lycklig på kanske jag ska säga. Man behöver ju inte fira med kalas och tårta, utan kanske har man en alldeles underbar dag genom att åka på en spontan utflykt eller sjunga falsksång till Carola. Festligheterna och traditionerna behöver inte vara viktiga, men lyckan ska vara det! Receptet tror jag är följande: Gör något kul, var glad. Inga förväntningar, inga krav. Typ så. Kanske. Vad vet en katt som jag?.

    SvaraRadera